Löfgren

Jag har redan träningsvärk så att jag tror att mina lår kommer att slitas itu för varje steg jag tar. Imorgon kommer vara tusen gånger värre, men då har jag idrott så jag hoppas på att mjuka upp mina stackars minimuskler då.

Idag insåg jag precis att det bara är 3 månader och typ 3 veckor kvar tills jag drar utomlands, det blir nog riktigt sweet.

Ikväll känner jag inte heller för några bilder, så just nu är detta en väldigt bildlös bildblogg.
Och jag är lycklig, så himla lycklig. mitt hjärta mår bra och jag kan helt plötsligt brista ut i skratt av någon liten tanke. Så borde det alltid vara!

Kram på er mina små hjärtan.

Jag älskar känslan av att må bra, jag tycker att det är det mest underskattade som finns. Man borde alltid uppskatta sig själv för det man gör som är bra. Det är inte alltid så lätt att se det positiva ur tråkiga händelser och situationer, men om man vrider och vänder på det så finns det alltid någonting som är bra.

Begravningen i helgen till exempel. Kära farfars begravning. Min fars fyra syskon med familj kommer upp hit till Umeå från olika delar av Sverige för att säga farväl. Det var den finaste begravning jag varit på, en del höll tal och berättade om deras minnen med farfar, en del lämnade bara en ros på kistan och fällde en tår. Vi sjöng två psalmer och jag lät tårarna rinna ner för mina kinder. Kistan var ekfärgad och det fanns levande ljus i lokalen. Min kusin har fått en dotter som jag aldrig tidigare träffat, hon är ett år och heter Tove. Tove var med på begravningen och jag kunde inte låta bli att le när hon petade med sin lilla hand på min axel. Hela släkten var där, och många andra som jag aldrig tidigare träffat.

Tänka sig att enda gången som man träffar sina kusiner sedan tre år tillbaka ska vara på en begravning. Tänka sig att enda gången som man kan krama om allihopa och säga hur dundrans mycket de betyder för en, ska vara på en begravning. Jag var så himla glad över att träffa alla igen. Mina kusiner, mina farbröder och fastrar och min familj ligger så nära hjärtat att det nästan gör ont. Jag var glad. Glad över att farfar fick en fin begravning och glad över att få se alla igen.

Men det var inte rätt. En del fortsatte att gråta även dagen efter begravningen, stämningen var spänd och dyster. De rensade ut farmor och farfars hus så gott det gick, med den lilla energi som de hade kvar. Jag fascinerade mig över gamla fotoalbum från -40 talet, riktigt stora glasögon som farmor hade använt, stickade koftor, smörgåstårta på gammaldags porslin, en väldigt retro tv med träpanel, en kusin med snedlugg som sitter i en skinnsoffa, allt var fint och bra. Jag förstår inte hur de inte kan se det positiva ur den helgen. Alla får sörja, alla borde sörja. Men man ska bannemej inte glömma bort allt det som man kan må bra av. Hur svårt ska det vara att uppskatta småsaker liksom? Det gör ju så otroligt stor skillnad. Vi hade varandra, alla hade stöd. Ändå ska man snäsa och vara irriterad över att två vill ha samma bokhylla.

Att må bra är underskattat, även om det bara handlar om den där lilla promenaden i morgonsolen, biljard en fredagkväll, dancehall på tisdagar eller helt enkelt bara en riktigt stor kopp med otroligt gott te i mitt i natten. Nu kommer vi till poängen av det här blogginlägget.

I år ska jag göra allting som får mig att må bra, allting som får mig att skratta. Jag ska inte missa några möjligheter att ha det roligt och om jag känner mig fast i ett dåligt sällskap så ska jag genast ta mig där ifrån, för min egen skull. Att spendera tid och energi på att beklaga mig över saker som jag inte har eller saker som jag inte är nöjd med, det är så onödigt så att jag inte vet vars jag ska ta vägen. Jag vill vara glad, så nu ska jag göra mig själv glad.

Så himla svårt det är att vara singel. Jag har verkligen inte en blekaste aning om hur man gör, jag har liksom aldrig varit singel. Ensam. På egen hand. Vad du nu vill kalla det. Jag letar ständigt efter en person att tänka på, en person att dela säng med, en person att prata med för att ersätta tomrummet av ett långt förhållande.

Jag vet att jag inte kommer bli kär nu, jag vet att jag inte borde tänka på en annan pojke och det är nyttigt för mig att klara mig på egen hand. Jag vet bara inte hur jag ska göra för att inte tänka på pojkar. Även om det skiftar två gånger i månaden så är det alltid någon, och det gör mig irriterad. Det känns ju så himla äkta, men när det slutar med att jag ändå bara blir ignorerad och inte uppringd så tappar jag liksom lusten och går och förälskar mig i någon annan, bara sådär hux flux. Det ska väl inte gå egentligen? Det fungerar ju inte så.

Man kan inte bli kär i alla. Jag är förälskad i tanken av att vara kär, det är jag väl medveten om. Men jag tycker ändå att alla människor har någonting fint inom sig som de borde vara otroligt försiktiga med, därför att det är så viktigt att det stannar kvar, det är så viktigt att man inte tappar bort det fina med sig själv. Och jag ser det i alla människor. Nazisten med 90% hembränt på en hemmafest i en etta på mariehem, killen som spelar wow och bor två mil utanför umeå, han som jag aldrig har pratat med men ser på bussen varenda dag, min kompis bästa vän som jag har träffat kanske tre gånger men smsar kanske fyra gånger per dag och alla som ler och är glada. Alla som uppskattar mig och uppskattar sin omgivning. Jag blir liksom kär i världen.

Naiv, ja förmodligen. Jag är väl medveten om att alla människor har så många dåliga sidor att de inte ens visste om alla själva, men det är liksom okej. De flesta är liksom inte rakt igenom onda, och så länge man inte är det så är det okej, då är man ändå någonting. Då finns det någonting bra. Jag skulle vilja lära känna så mycket nya människor för att lära mig så mycket mer och le så mycket mer än vad jag redan gör, men jag skulle bara bli kär hela tiden. Jag kan inte skilja mellan vilka som bara är bekanta och vilka som är speciella.

Undra om det är bra att sitta och skriva superdjupa saker på en blogg mitt i natten, förmodligen inte. Men äsch, det spelar inte så stor roll. Det här är största svagheten med mig och det är ganska roligt att jag inte tycker att det är hemskt och pinsamt. Alla vet det. Jag är alltid kär, oavsett i vem.

Men nu är jag ensam, och jag förstår inte hur det ska gå till.

Hur kan allt vara så simpelt men otroligt komplicerat? Nu när sommaren kommer borde allt gå som smort, men det är så galet mycket som ska lämnas in, fixas, finslipas, sys, bakas, koreograferas, skrivas, ritas och så vidare. Utan slut. Och för att inte tala om vad som händer utanför skolan, det gör mig galen, hur mycket som helst. Kommer inte hinna med allt. UCUR & Rix fm på torsdag, brännbollsyran fredag och lördag. Plugga, packa och städa på söndag. Det sjuka är att exakt allting som händer är roligt, men ingenting är ju kul om man inte har tid att andas emellanåt. Jag ska vara lyckligt lottad över att jag fick ledigt från jobbet!

Idag fick jag igen mitt nationella prov i matematik. Tidigare har jag haft ca 2 poäng ifrån VG på i princip varje prov. Om jag skulle få VG i np så skulle jag ha VG i slutbetyg, för första gången i mitt liv. Tror du att jag var något nervös? Jo, det kan man säga. Men jag klarade det. Jag har VG.

Imorgon får vi igen ett prov i kultur och stilhistoria, om Greklands antika arkitektur. Spännande, eller hur? Jag kan förklara vad som skiljer de tre vanligaste kolonnerna i templet ifrån varandra och vad en stylobat är för något. Eller nja, jag kan ju mer än så men jag känner att det är för ointressant och onödigt att läsa om så jag slutar prata om det.

Anyways, jag är ganska säker på att jag ska köpa en el-moped! Ska kanske åka och kolla på den imorgon. Den går 30 = inget mopedkörkort. Den går på el = ingen bensin. Den är aldrig använd = Fint skick. Den har lågt andrahandsvärde = Billig. Det låter fine för mig!

Nu är det dags att sova, jag ska ha en toppendag imorgon!

ojojoj vad jag inte känner mig som en bloggare nu för tiden.

Ville bara hälsa en sak,
om dina föräldrar inte vet att du röker och du gör det ändå,
se till att knäppa jackfickan där du har dina cigg så att dina päron inte ser de när de ska hämta sin egen jacka. Då får man stränga rösten på sig!

Förövrigt så har jag blivit kär i ett program vid namn illustrator och jag jobbar för fullt på online.

kisses

Jag har funderat litegrann på det här med bildblogg. Jag känner att det inte riktigt är min grej med tanke på att jag knappt tar några bilder alls nu när det är skola.

Jag åker hemifrån 07.30 i princip varje morgon, slutar runt 15-15.40 varje dag, sen runt 18 så har jag möte till 20 en dag i veckan, jag har dans mellan 20 och 21.30, också en dag i veckan. Jag jobbar lite på sidan om hemma hos min pappa, typ renoverar balkongen eller lagar hans tröjor. Det gör jag någon dag i veckan. Sen har jag plugget som är någon timme per dag (även om jag kanske inte alla dagar får mina saker gjorda), någon gång mellan dessa aktiviteter så ska jag hinna äta middag och ta hand om min farm på farmville. Och sedan såklart ska umgås med min andra familj, dvs mina vänner.

Sedan terminen har slutat så tror jag inte att jag har haft en enda ledig dag där jag kan gå ut, ta en promenad och fotografera. Till jul ska jag önska mig ett nytt objektiv så att jag inte behöver hålla på med de analoga inställningarna och ställa in allt manuellt. Oh så skönt det ska bli! Jag har trots allt en D70, och hittils så har den inte fått visa vad den går för till 100%.

Så nu får ni leva med att jag då och då berättar vad jag gör, inte bara genom mina bilder, utan också med ord. Jag tycker om att skriva och hade en loggboksblogg förut där jag skrev ner alla mina tankar om exakt allting. Det var verkligen inte bara positiv respons på den ska jag erkänna, men det var ett par stycken som berördes av mina texter. Sånt är himla kul.

Jag ska såklart fortsätta att fotografera eftersom att det är så rogivande, men någon fotoblogg vet jag inte om jag ska kalla det längre. Får väl se hur det ter sig. Kanske ändrar mig imorgon.

Så vad är summeringen av helgen?

Det är kung att man är med i elevrådsstyrelsen nu och därmed har behörighet till elevrådsrummet och därmed har någonstans att förvara sin enorma resväska

Det är kung att min mamma släpper iväg sin 16åriga dotter till fjällen med fyra andra brudar över en helg

Wasas knäckebröd med creme fraice, svartpeppar och chili är gudagod

Tv4 play är värdelöst, pixlarna är stora som godisar och de har inte lagt ut hela idol-programmet efter tre timmar

Jag hatar människor som gör en tjänst fel och sedan ändå ska ha betalt för den

Jag har burit tre slalomutrustningar, min ryggsäck med dator och böcker + kamera b.la, min resväska (med hjul dock) och en matkasse, på samma gång

Jag anser nu att finnmedel är placebo, Allt handlar om hälsa

Jag är trött

Det är ganska trevligt att bli ompysslad och vara en grönsak för en kväll

6 timmar bussresa är a pain in the ass

jag har sett Rabihs bror irl

sömn är otroligt underskattat

godnatt!

I'm at fjälls, vi har det trevligt som attans. Jag hoppas att ni i umeå också har det!

Hoppas även att alla kommer på gymnasiefesten den 28 oktober! vi ses där!

Jag älskar dig. Det finns ingen bättre. Börjar alltid le när jag pratar om dig, tänker på dig, är med dig. Om jag hör din röst, om jag ser dig. Du får mig att skratta så att jag får ont i magen. Och du är min. Det kan inte bli så mycket bättre än det här. Jag har ju dig. Vill inte tänka på framtiden, jag är så nöjd med hur det är nu. Skulle kunna ligga i din famn i flera timmar utan att bli rastlös. Tid och rum existerar inte när jag är med dig. Du gör mig så otroligt lycklig.

Mitt hjärta bankar så hårt för dig. Det är så det ska vara.

Helt klart värda 100 spänn. Alltså lätt. Utan tvekan.

Spola fram till 3.00, eller se hela!

Jag var på loppis idag!




Ser ni burken med hemligheter? Den köpte jag.

Sen åkte vi vidare till en camping som hade nostalgitripp, snabbmatsställe á la skog och mini-loppis.






Fiskenäten var trasiga så vi fick ingen mat på campingen.




Detta var "kvarglömda grejer"





Dessa fina burkar köpte jag också.

Och tre fina koppar.

Där är en bättre bild på hemligheterna.

Pelle blev glad när vi kom hem, då fick han ju sova i baksätet på bilen.

Nu har jag en låda med udda koppar och tallrikar, det ska bli min servis när jag flyttar hemifrån tänkte jag.

Mums med plättårta.

Hej mamma och jalle!

Jag blev förälskad på nytt idag, i ett par skor. Jag har fortfarande en gammal kärlek till alla mina andra skor, men dessa stod och skrek på mig. Jag måste köpa dom imorgon, dom vill följa med mig hem.






Bara landskapsbilder idag, hade kameran i väskan hela dagen och ack så mycket jag ältade det. ville ju ta så mycket bilder på den här dagen för att förklara för er hur roligt jag har haft. Det var en väldigt somrig dag som jag inte glömmer i första hand.

På fredageftermiddag bär det av till stan och oj så jag längtar!